En heltidsarbetande mammas tankar om tillvaron

Ikväll var hela familjen på middag hos våra kompisar Ann och Stefan och deras son Edwin. Innan Saga och Edwin var födda beslutade jag och Ann att bortgifte var tillåtet. Så när Saga kom till världen hade jag redan en svärson: Edwin. Edwin är nu sex månader och Saga tre så det blir precis lagom. Kvällen till ära hade jag dressat upp flickebarnet i klänning och röda strumpbyxor och Anders påpekade vänligt men bestämt att hon såg ut som en liten julgris...men men...han väljer ju aldrig kläder så han kan inte klaga. Middagen avlöpte under något kaotiska men trevliga former. Först blev Edwin tokig tokig tokig och när han sussade lugnt var det Sagas tur. Vi åkte hem efter nio då både jag och Ann hamnat i något slags utmattat tillstånd. Det är så trevligt att bli bjuden på middag men det är inte som förr...när man kunde bli snorpackad på rödvin och bli sentimental och sitta på Anns balkong och prata skit. Det är bara att acceptera: JAG ÄR SMÅBARNSMORSA!!! Som tur är hade jag vett nog att klä upp mig något och försöka kamma till en frisyr. Anns och min största rädsla är att vi ska bli förortsmorsor med trasiga jympabyxor och en knut av flottigt otvättat hår på huvudet! GAAAAAAAAA!!!!

Over and out...